MOBILE HEADER

Meny
Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation
SELECT LANGUAGE
 

FAQ

 
Här besvarar vi frågor som vi ofta får om Överenskommelsen. Hittar du inte svaret på din fråga här? Kontakta då kansliet.

Hur lång tid tar det att få till stånd en överenskommelse?

De flesta lokala och regionala dialogprocesser resulterar i en överenskommelse efter drygt två år, men denna tid varierar. Det viktiga är inte hur lång tid det tar, utan hur förankrad processen och slutdokumentet är. Därför finns det heller inga angivna tidsramar för denna process.

Kostar det nåt att anlita samtalsledare/processledare via er?

Nej, det är helt gratis att anlita en processledare från Överenskommelsen för ett första möte.

Vem kan bli processledare?

I princip vem som helst. Vissa lokala och regionala processer föredrar att ha någon med förankring i området, medan andra väljer att ta in en “neutral” part i form av en extern processledare.

Läs mer om processledningen här.

Hur börjar man (en dialogprocess)?

Vanligtvis inleds en förfas där parter identifieras och inledande möten hålls med inbjudna relevanta aktörer. Initiativet kan tas av både de offentliga och idéburna. Parterna samlas och de idéburna mobiliseras. Gemensamma visioner och rollfrågor kring vad de olika organisationerna representerar utröns.

Hur många har skrivit under den nationella Överenskommelsen?

Ett 80-tal organisationer har skrivit under den nationella Överenskommelsen. Du finner dessa här.

Måste man följa nationella Överenskommelsen med principer etc?

Den nationella Överenskommelsen kan vara inspiration, både till innehåll och med de sex principerna. Men lokala och regionala variationer är ibland oundvikligt på grund av olika prioriteringar och behov. Eftersom varje överenskommelse är unik är den nationella Överenskommelsen heller ingen strikt mall som måste följas.

Varför ska man ha en lokal/regional överenskommelse?

Idéburna organisationer gör skillnad i vårt samhälle. Med hjälp av frivilligorganisationer, sociala företag och andra idéburna utförare finns det många olika sätt att utveckla välfärden. Civilsamhällets organisationer besitter ofta specifik kunskap inom olika för välfärden viktiga områden. Inom ramen för en överenskommelse kan det offentliga föra dialog med en samlad idéburen part vilket i sin tur kan öka kvalitén på den välfärd som medborgarna erbjuds.

Civilsamhällets inflytande i lokala och regionala besluts- och utförarprocesser kan öka och mervärdet bättre förstås i en dialogprocess. Dessa kan se olika ut på olika ställen i landet. En fruktbar dialog kan leda till en lokal eller regional överenskommelse, där parterna enas om hur samverkan bör utformas.

Vem kan ta initiativ till en överenskommelseprocess?

Både idéburna och offentliga parter kan ta initiativ till en överenskommelseprocess. Även privatpersoner med god förankring lokalt eller regionalt kan i teorin vara sammankallande och påbörja processer av detta slag, även om det är ovanligt.

Vad är Överenskommelsen egentligen?

Överenskommelsen är flera saker, vissa mer konkreta än andra. Den är ett skrivet och tryckt dokument som signerats av tre parter; regeringen, Idéburna och SKL. Den är en avsiktsförklaring som antagits för att främja de idéburna organisationerna som röstbärare och utförare inom välfärden. Inom ramen för Överenskommelsen hålls ett samtal, en dialog mellan dessa parter. Dialogen är jämbördig. Överenskommelsen är också ett ramverk och ett verktyg att använda när det offentliga och Idéburna ska ta sig an gemensamma utmaningar. På nationell nivå leds uppföljningsarbetet av överenskommelsen av en gemensam arbetsgrupp (GAG) där de tre parterna finns representerade. Det operativa arbetet sköts av ett kansli.

 

Varför ska vi göra en lokal/regional överenskommelse?

För att ha en gemensam avsiktsförklaring att luta sig på när ni tar er an stora (och små) gemensamma samhällsutmaningar. Har ni en överenskommelse och en fungerande dialog minskar risken att de idéburna organisationerna förbises och därmed stärks den lokala demokratin. Det viktigaste är dialogen. Känner parterna i kommunen att det inte går att få till stånd en överenskommelse just nu kan det ändå vara bra att bygga upp former för en kontinuerlig dialog mellan region/kommun och civilsamhälle.

Var ska vi börja för att nå en lokal/regional överenskommelse?

Ett bra sätt är att undersöka hur intresset ser ut i de egna leden och hos motparten. Finns tillräckligt många intressenter kan det vara idé att höra av sig till Överenskommelsens kansli som kan hjälpa till med processledare, Spelet Komma överens, material och erfarenheter.

Vad är en dialogprocess?

En dialogprocess är tiden före en signerad överenskommelse där syftet är att få ett underskrivet dokument. Denna process kan initieras av både idéburna och det offentliga. Dialogprocessen påbörjas efter att lokala eller regionala aktörer enas kring behovet av en överenskommelse. Dialogen fortsätter även efter att överenskommelsen signerats. Läs mer här.

Vad är en processledare?

En process kan beskrivas som ett sammanhängande förlopp där något förändras eller utvecklas. En processledare är någon som leder den dialogprocess som ska leda fram till, men även fortgå efter en signerad överenskommelse.  Processledaren ska leda och underlätta dialogprocessen utan att styra den. Till sin hjälp har processledaren exempelvis ett metodstöd och spelet Komma överens.

Var får vi tag på en processledare?

Processledaren kan komma från civilsamhället eller från det offentliga, men det kan också vara någon helt extern person, en konsult. Det går också att ha två processledare, en från varje part, som samarbetar. Överenskommelsens kansli kan tillhandahålla processledare.

Vilka organisationer ska vi bjuda in till processen?

Bjud in brett! Det är viktigt att få med sig så många idéburna organisationer som möjligt och en bredd av verksamheter. Bestämmer ni er för att avgränsa överenskommelsen till att gälla enbart sociala frågor är det förstås en avgränsning för vilka organisationer som bjuds in, men de flesta överenskommelser lokalt och regionalt täcker ett större område än det sociala.

Kan vi få hjälp från den nationella Överenskommelsen?

Självklart ska ni ta hjälp av den nationella Överenskommelsen inom det sociala området. Vi kan tillhandahålla praktiska saker som metodstöd, spelet Komma överens, material av olika slag och processledare. Vi kan även komma ut och berätta om Överenskommelsen, ge tips om kontakter och dela med oss av erfarenheter. Kontakta kansliet så tar vi tillsammans reda på vad just ni behöver.

Hur många överenskommelser måste vi ha?

Det finns inga måsten utan ni avgör utifrån era lokala/regionala behov vad ni behöver. De flesta lokala/regionala överenskommelser omfattar alla idéburna organisationer och man har därmed bara en överenskommelse. Sen kan man ha avtal och annat som omfattar en eller några organisationer för att hantera vissa frågor. Dessa räknas inte som överenskommelser i den bemärkelse som menas här.

Vi har redan flera avtal och samarbeten med ideella organisationer, varför ska vi ha en överenskommelse?

För att en regional/lokal överenskommelse förutsätter en kontinuerlig och långsiktig dialog genom vilken många samhällsutmaningar kan hanteras gemensamt. Chanserna ökar att fler organisationer kan bli delaktiga i samhällsutvecklingen och demokratin stärks. En bonus blir också att organisationerna får lättare att hitta varandra och tillsammans bli starkare och mer effektiva. Avtal och samarbeten kommer att finnas kvar, men då förhoppningsvis med överenskommelsen som en ledstång att hålla sig i.

Vi har redan en överenskommelse, men hur kommer vi vidare?

Det är egentligen när överenskommelsen är signerad som det riktiga arbetet börjar. Antagligen har det under dialogprocessens gång kommit upp frågor som kan lösas gemensamt av kommun/region och civilsamhälle. Börja förslagsvis med dessa frågor för att få igång er långsiktiga och kontinuerliga dialog!

Ni kanske har en handlingsplan kopplad till er överenskommelse som beskriver hur dialogen ska fungera, hur ofta träffar ska hållas och så vidare. Har ni inte det kan det vara läge att ta fram en sådan. Håll er sedan till handlingsplanen och uppdatera den löpande.

Känner ni att det ändå är svårt att komma igång kan ni ta hjälp utifrån. Kanske kan spelet Komma överens ge inspiration, eller ett besök av någon erfaren processledare?

Viktigt är också att inte glömma att förankra överenskommelsen brett i civilsamhället och hos den offentliga parten. Förankringsarbetet kan också ge inspiration till frågor att diskutera i dialogen.

Överenskommelsen känns otydlig, vi behöver tips på hur den kan bli mer konkret.

Flera försök att konkretisera Överenskommelsen finns på denna sida. Se till exempel hur andra har gjort bland berättelser eller spela Komma överens för att få en tydligare bild av vad överenskommelsen skulle kunna innebära hos just er. Guide till en överenskommelse är ett tredje sätt att få en mer konkret överblick av Överenskommelsen. Kontakta gärna kansliet för fler tips.

Finns det någon som ”kontrollerar” att överenskommelserna efterföljs?

Nej det finns ingen kontrollfunktion på nationell nivå utan varje lokal och regional överenskommelse måste själva enas om under dialogprocessen om hur man ska arbeta för att den ska efterföljas och användas efter signeringen.

Vi har inte resurser att skriva en överenskommelse, men vill gärna ha mer dialog med civilsamhället. Kan vi ändå få hjälp av den nationella Överenskommelsen?

Visst kan det vara så att en kommun (för stunden) inte har resurser för att ta fram en överenskommelse. Då kan det vara bra att ändå hitta former för en kontinuerlig dialog med civilsamhället. Det kan handla om mötesformer och hur ofta man ska ha möten, vem som ska bjudas in och ungefär vilka frågor som ska rymmas. Överenskommelsen har en del material som kan vara bra att titta på och som finns att beställa under Material. Titta också lite extra på Guide till en överenskommelse och spelet Komma överens. Det går förstås alltid bra att kontakta kansliet också.

I vår kommun har vi en överenskommelse, men ingen bryr sig om den. Vad ska vi göra?

Om överenskommelser inte används och rinner ut i sanden kan det bero på att förankringen varit för dålig redan från början. Kanske hängde processen på några få eldsjälar från båda parterna och när dessa försvann fanns ingen som kunde ta vid. Här är det viktigt att gå samman och påtala att överenskommelsen inte använd som det är tänkt oavsett vilken part man representerar. Vill ingen ha den befintliga överenskommelsen är det kanske bättre att inleda en ny mer välförankrad dialogprocess. Men finns det intresserade kan det kanske vara läge att ta hjälp utifrån. Börja med att titta på vad kansliet kan erbjuda.

Får vi använda den nationella Överenskommelsens logotyp?

Ja, det går bra att använda loggan. Riktlinjer för hur den får användas finns här

Vad är IOP?

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en avtalsform som ingås av civilsamhället och offentliga aktörer. IOP:er kan signeras när parterna gemensamt har identifierat en samhällsutmaning som kan lösas av idéburna organisationer, och där det inte krävs upphandlingar. Mer information om IOP:er finns hos Forum, som utvecklade denna avtalsform.

Vad är den Europeiska koden?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen ger exempel på hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Den är ett verktyg som myndigheter, kommuner och föreningar kan använda för att planera och utvärdera sitt samarbete. Koden togs fram 2009 av Europarådets INGO-konferens (konferensenför internationella icke-statliga organisationer).

Koden kan vara ett bra hjälpmedel för att lära mer om vad dialog är och hur den kan genomföras.

Tipsa en vän
Publicerad 2014-09-25.

Har du frågor om denna text går det bra att kontakta på 08-233130 eller

info@overenskommelsen.se