MOBILE HEADER

Meny
Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation
SELECT LANGUAGE
 

Funktionsnedsättning

 
Samverkan om-sidorna är utformade för att ge en enkel ingång utifrån olika verksamhetsområden som är relevanta för Överenskommelsen inom det sociala området. Här finns information om lagrum, samverkan och politiska beslut som på ett eller annat sätt påverkar ämnesområdet. Sidorna är inte kompletta, så du som läsare är varmt välkommen att höra av dig för att lägga till exempel eller relevant information genom att höra av dig till kansliet.

Lokalt, regionalt och nationellt

Till myndigheten för delaktighet hör ett särskild rådgivande organ, ett kunskapsråd som inrättats för att ”bistå myndigheten med kunskap och erfarenhet i frågor som avser rättigheter för personer funktionsnedsättning och genomförande av funktionshinderspolitiken”. Rådet består av personer från näringslivet samt representanter för olika intresseorganisationer.

Det förs en systematisk dialog mellan regeringen och organisationer som arbetar med frågor kopplade till funktionshinder, bland annat genom Funktionshinderdelegationen (tidigare Handikappdelegationen). Detta forum inrättades 2001 för att främja samverkan mellan regeringen och funktionshindersrörelsen i frågor av ”särskilt intresse” för personer med funktionshinder. Det departement och den minister som har till uppgift att samordna politiken på funktionshinderområdet tilldelas ordförandeposten i delegationen. Förutom statssekreterare och olika organisationer, som formellt ingår i delegationen, bjuds tjänstemän från olika departement in. Delegationen sammanträder 3-4 gånger per år.

2011 publicerade Socialdepartementet En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken, som omfattar perioden 2011-2016. Det slås fast att regeringen har som målsättning att i dialog med Funktionshinderdelegationen (Handikappdelegationen), utöka möjligheten för samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Denna samverkan är tänkt att äga rum både på regeringsnivå och på myndighetsnivå och innefatta ett utbyte av erfarenheter kring hur väl strategin fungerat.

Handikappförbunden är en av de aktörer som deltar i funktionshinderdelegationens sammanträden. Handikappförbunden är en paraplyorganisation som samlar organisationer såsom Astma- och Allergiförbundet och Reumatikerförbundet och som har ett flertal olika representationsuppdrag både i arbetsgrupper, utredningar och i olika råd knutna till olika myndigheter. Hit hör Försäkringskassans Centrala Handikappdelegation, regeringens delegation för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor och patientrådet vid Myndigheten för vårdanalys. Bland andra exempel på samråd återfinns t.ex:

  • Arbetsmiljöverkets sektorssamråd: Arbetsmiljöverket är en av de myndigheter som ansvarar för att ”Från patient till medborgare”, den nationella handlingsplanen för funktionshinder, implementeras. I myndighetens uppdrag ingår att övervaka att ”alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter”, d.v.s. att arbetsförhållanden och arbetsmiljön i stort är anpassad för människor med funktionshinder. I myndighetens sektorssamråd ingår bl.a. representanter för Astma- och allergiförbundet och Dyslexiförbundet.
  • Boverkets samrådsgrupp: samrådsgruppen inrättades 2005 och är ett permanent forum för överläggningar mellan myndigheten och funktionshinderrörelsen. Syftet med överläggningarna är att belysa frågor som har med tillgänglighet att göra (rörande bl.a. byggande och fysisk planering), samt att myndigheten ska få ökad kunskap om funktionsnedsättningsfrågor. I samrådsgruppen ingår ledamöter från bl.a. Handikappförbunden och FUB, för barn, unga, vuxna med utvecklingsstörning, samt Sveriges Kommuner och Landsting och länsstyrelserna. ”Från Boverkets sida har ambitionen varit att så tidigt som möjligt låta samrådet ta del av projekt och uppdrag när behovet av idéer och möjligheten att påverka är som störst”.
  • Det finns även en annan form av samråd mellan rörelsen för funktionsnedsatta och regeringens departement, som sker inom ramen för olika utredningar och referensgrupper. Handikappförbunden är t.ex. en av de aktörer som ingår i en referensgrupp knuten till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04). Syftet med utredningen är att finna åtgärder och bereda kunskap som ska göra det lättare för civilsamhällets organisationer att bedriva sin verksamhet. Utredningen är beräknad att slutföras 2016.

På lokal nivå återfinns särskilda råd, som inrättats för att behandla funktionshinderfrågor (kommunala handikapprådet). I andra kommuner används benämningen “samrådet för funktionsnedsättningsfrågor” eller “kommunala rådet för funktionshinderfrågor”. Handikapprådet, liksom de pensionärsråd, ungdomsråd och brottsförebyggande råd som återfinns inom flertalet kommuner, har inte samma juridiska eller formella ställning som de kommunala nämnderna – råden har en rådgivande funktion och är tänkta att fungera som arenor för överläggningar och informationsutbyte i samband med det kommunala beslutsfattandet.

Handikapprådets ledamöter utses av kommunstyrelsen respektive organisationer som företräder personer med olika former av funktionsnedsättning. I t.ex. Lindesbergs kommun är det tänkt att rådet ska informeras av kommunens övriga organ när det finns planer på förändringar av samhällsinsatserna på funktionshindersområdet.

Inom Stockholms läns landsting har samverkan mellan landstingsstyrelsen och olika organisationer för funktionsnedsatta formaliserats genom inrättandet av ett särskilt samverkansråd. Rådet tar upp frågor som rör bidragen till organisationer, uppföljningen av landstingets program för funktionsnedsatta och andra landstingsfrågor med koppling till funktionshinderpolitiken.

Inom Stockholms stad är det bestämt att ”Samtliga stadens nämnder och bolag ska ha ett råd för funktionshinderfrågor knutna till sig, antingen genom ett eget råd eller genom koppling till andra verksamheters råd”.

Myndigheten för delaktighet har tagit fram en samrådsguide – Att samråda med funktionshindersrörelsen: en vägledning för din myndighet. Här diskuteras och förmedlas praktiska tips som bl.a. rör mötesformer.

Aktörer

Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) som hade till uppgift att samordna den svenska funktionshinderpolitiken, ersattes 2014 av Myndigheten för delaktighet (MFD). Samtidigt upplöstes Hjälpmedelsinstitutet och delar av verksamheten flyttades över till den nya myndigheten. Fler exempel på aktörer inom området är exempelvis:

Lagar

I socialtjänstlagen finns flera bestämmelser som tar upp samverkan mellan kommun och idéburna organisationer rörande vård och insatser riktade till människor med funktionshinder. Kommunen ska i planeringen av dessa insatser samverka med både landstinget, olika samhällsorgan och organisationer. Dessutom ska kommunen ingå en särskild överenskommelse med landstinget för att samarbeta i dessa frågor. I dessa överenskommelser är det även tänkt att civilsamhällets organisationer ska involveras, vilket framgår av följande formulering i socialtjänstlagen: ”Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen”.

I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) slås återigen fast att det i kommunens uppgift ingår att samverka med organisationer som verkar på detta område och organisationer som företräder människor med ”omfattande funktionshinder”.

Internationell samverkan

Sverige är en av de stater som ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt artikel 4:3 i konventionen har organisationer som företräder personer med funktionshinder ett mandat från FN att bli direkt engagerade och involverade i beslut som berör denna grupp.

Tipsa en vän
Publicerad 2014-09-25.

Har du frågor om denna text går det bra att kontakta på 08-233130 eller

info@overenskommelsen.se