MOBILE HEADER

Meny
Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation
SELECT LANGUAGE
 

Äldre

 
Samverkan om-sidorna är utformade för att ge en enkel ingång utifrån olika verksamhetsområden som är relevanta för Överenskommelsen inom det sociala området. Här finns information om lagrum, samverkan och politiska beslut som på ett eller annat sätt påverkar ämnesområdet. Sidorna är inte kompletta, så du som läsare är varmt välkommen att höra av dig för att lägga till exempel eller relevant information genom att höra av dig till kansliet.

Lokal och regional nivå

På lokal nivå har ett flertal kommuner inrättat särskilda pensionärsråd. Dessa fungerar som en form av samrådsarenor eller rådgivande organ där företrädare för kommunens nämnder och styrelser överlägger med organisationer som företräder gruppen äldre. Det saknas emellertid särskilda regler och bestämmelser kring denna samverkansform; det är inte ett lagstadgat krav att det ska finnas formaliserade pensionärsråd.

Målsättningen med råden är att ge pensionärer insyn i de processer som leder fram till beslut samt inflytande över frågor som är av intresse för gruppen och som rör äldre människors levnadsförhållanden. Det handlar om ett utbyta information och kunskap, ett forum där pensionärsorganisationerna kan ta på sig en rådgivande roll.

Enligt en kartläggning genomförd av Socialstyrelsen av kommunernas och landstingens samverkan med intresseorganisationer som företräder gruppen äldre, ligger någon form av styrande dokument eller reglemente till grund för en övervägande del av pensionärsråden som återfinns inom kommun och landsting. I dessa framgår det uttryckligen vilken uppgift som råden ska ha. Dessa styrande dokument benämns i några kommuner som stadgar eller arbetsordning, medan det i andra kommuner och landsting talas om instruktioner eller riktlinjer.

Vid sidan av detta finns det även andra (mindre formaliserade) samverkansformer, vilka fungerar antingen som ett komplement eller som ett alternativ till pensionärsråden. Det kan t.ex. handla om att kommunen eller landstinget inlett en dialog med intresseorganisationer som inte är representerade i pensionärsrådet. Kommunen/landstingen och organisationerna möts då på ad hoc basis. De organisationer som är representerade i pensionärsråden sitter ibland också med i olika arbets- och referensgrupper inom den kommunala organisationen och kan på denna väg influera politiken.

Som framgått, återfinns dessa råd även inom landstingets organisation. Landstingsstyrelsen i Stockholms läns landsting har beskrivit pensionärsrådets uppgift och funktion på följande vis: ”Landstingets pensionärsråd är ett samarbetsorgan, knutet till landstingsstyrelsen, med uppgift att bereda länets invånare dialog och samverkan i aktuella landstingsfrågor av övergripande karaktär”.

I ett antal län används benämningen Länspensionärsråd (LPR). Rådens funktion kan sammanfattas i följande fyra punkter:

  • Att bidra med information och kunskapsunderlag för att höja kunskapsnivån hos landstingets förtroendevalda.
  • Säkerställa ett medborgerligt inflytande i politiken.
  • Säkerställa att det inom landstinget finns en förståelse för äldre människors levnadsförhållanden och behov.
  • Delta i planeringen och utvecklingen av landstingets hälso- och sjukvårdspolitik.

Departement och myndigheter

Ett särskilt forum för överläggningar mellan pensionärsorganisationerna och regeringen inrättades 1991 – pensionärskommittén. I det betänkande som låg till grund för inrättandet av kommittén framhölls betydelsen av att ”införa en formell rätt till överläggning med regeringen för organisationer som företräder pensionärerna”. Organisationerna som kunde delta i samrådet skulle vara ”organiserade som riksförbund eller som en sammanslutning av riksförbund”, samt vara öppna organisationer så till vida att alla pensionärer kunde tillhöra dem.

Kommittén är tänkt att avhandla frågor ”av särskilt intresse” eller av ”principiell betydelse” för äldre människor, vilket kan röra ekonomiska förhållanden, hälso- och sjukvårdspolitiska frågor eller de bestämmelser som rör statsbidragen till olika intresseorganisationer som verkar på området. Det statsråd vars ansvarsområde innefattar äldrefrågor är ordförande för kommittén och representanter för regeringen och olika pensionärsorganisationer sammanträder ungefär fyra gånger per år.

I regeringens pensionärskommitté är Sveriges fem största pensionärsorganisationer representerade: Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Svenska KommunalPensionärers Förbund (SPPF) och Riksförbundet PensionärGemenskap (RPG).

Aktörer

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är landets största pensionärsorganisation. PRO är en av de intresseorganisationer som finns representerad i de lokala pensionärsråden och i den av regeringen inrättade pensionärskommittén.

Sveriges Pensionärsförbund (SPF) samråder med riksdagens utskott och med olika myndigheter i frågor som rör äldre, samt är en viktig remissinstans när det kommer till förslag som regeringen lagt fram med koppling till äldrefrågor. Liksom PRO verkar organisationen även på lokal nivå och ingår i pensionärsråden i kommun och landsting.

Lagar

Det finns en särskild paragraf eller utfästelse i socialtjänstlagen (2001:453) som ålägger kommunen att samverka med civilsamhällets organisationer i äldrefrågor. Enligt 5 kap, 6 § ska kommunen i planeringen av insatser för äldre ”samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer”. Det har också ansetts viktigt att landstingen, när det kommer till planering och utveckling av hälso- och sjukvården, involverar olika organisationer och hittar former för samverkan. Samverkan på detta område är också en av de aspekter som framhålls i Socialstyrelsens publicerade föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9); om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Tipsa en vän
Publicerad 2014-09-25.

Har du frågor om denna text går det bra att kontakta på 08-233130 eller

info@overenskommelsen.se