Begrepp i Överenskommelsen

I Överenskommelsen finns en beskrivning av de olika begrepp som rör civilsamhället och dess aktörer, och beskrivningen återges här nedan. Man konstaterar att det är den idéburna sektorns organisationer som själva som ska bestämma hur de vill benämna sig, och begreppen som används i Överenskommelsen har inte någon entydig definition. De beskrivningar som återges här syftar till att klargöra hur begreppen används i Överenskommelsen.

Beskrivningar av det civila samhället och dess aktörer

I Sverige verkar en mångfald av idéburna organisationer och verksamheter i en sektor under ständig förändring. I beskrivningar av denna sektor och dess aktörer förekommer en rad termer, t.ex. civilt samhälle, folkrörelser, sociala rörelser, ideell sektor, social ekonomi, ideell och idéburen organisation samt ideell och idéburen verksamhet. Andra vanliga termer beskriver kvaliteter hos de enskilda organisationerna och den roll de fyller i det svenska samhället, exempelvis röstbärare, serviceproducenter och utförare. Få av begreppen i denna bilaga har någon entydig definition. De är kontextuella och varje organisation definierar sig själva och sitt uppdrag i samhället. Denna bilaga syftar till att klargöra hur begreppen ska förstås, när de används i överenskommelsen om relationer mellan regeringen och de idéburna organisationerna inom det sociala området.

Civilt samhälle

Det civila samhället beskriver i det här sammanhanget en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilka människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan också sägas beskriva det som sker inom denna arena, ett medborgerligt förhållningssätt och medborgerliga handlingar.

Ett formellt respektive informellt civilt samhälle

En avgränsning kan också göras mellan det formella respektive det informella civila samhället.
Det formella civila samhället ses i det här sammanhanget som det som utgörs av medlemskap, deltagande och insatser inom föreningar och medborgarsammanslutningar av olika slag. Det består av föreningar och frivilligorganisationer, deras verksamheter (vilka ibland drivs helt av anställd personal) samt frivilliga personinsatser (oavlönade eller mer symboliskt arvoderade).
Det informella civila samhället kan därmed beskrivas som frivilligt arbete som inte bedrivs i någon organiserad form. Hit räknas bland annat de insatser som människor utför utanför det egna hemmet, för släktingar, vänner, grannar och arbetskamrater. Dessa insatser utgör en stor andel av det ideella arbete som utförs i Sverige.

Ideell sektor och social ekonomi

Nedan är en bild hämtad från Wijkström & Lundström, som huvudsakligen ser den ideella sektorn som en del av den sociala ekonomin.

Social ekonomi

Social ekonomi avser här den organiserade verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Ideell sektor och idéburen sektor

Begreppen ideell sektorn och idéburen sektor avser här alla typer av idéburna organisationer, dvs. folkrörelser, men också stiftelser, trossamfund och föreningar, t.ex. sådana som driver friskolor.

Idéburen organisation

Med idéburna organisationer avses här organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som idéburen verksamhet.

Ideella organisationer

Med ideella organisationer avses här organisationer som är organiserade utanför stat och näringsliv. De är inte vinstdrivande och har någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet.

Röstbärare

Rollen som röstbärare beskriver här organisationernas roll då de verkar för sina idéer i förhållande till det övriga samhället och/eller internt inom organisationen. De ger då möjlighet för medborgarna att gemensamt uttrycka sin uppfattning. De ger röst eller är en intresseorganisation.

Serviceproducent

Rollen som serviceproducent beskriver här den roll som organisationerna tar då de bidrar till människors välfärd genom att ge service till sina medlemmar eller till andra utanför organisationen. Denna service utförs utan att organisationen emottar full ersättning för verksamheten.

Utförare och leverantör av tjänster

Organisationer benämns i detta sammanhang som utförare eller leverantörer i de fall då de producerar tjänster mot full ersättning. Detta kan gälla både specifika uppdrag till särskilda organisationer och tjänster som utförs efter en regelrätt upphandling.

Folkrörelser

Det finns ingen vedertagen definition av begreppet folkrörelser. Det kan generellt sägas beskriva grupperingar av stora och etablerade organisationer som finns på olika nivåer i samhället, både lokalt, regionalt och på riksplanet. Dessa organisationer är ofta demokratiskt uppbyggda, varaktiga och har en samhällsförändrande ambition. Även yngre, mer nätverksbaserade rörelser, kan inkluderas i begreppet.

Frivilligt arbete och ideellt arbete

Frivilligt arbete avser i det här sammanhanget sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser och kan, men behöver inte, vara förknippat med medlemskap i den förening där frivilliga insatser utförs.

Frivilligt Socialt Arbete

Frivilligt socialt arbete avser i det här sammanhanget sådana insatser som beskrivits ovan och som huvudsakligen är inriktade på att öka välfärden för individer eller grupper. Insatserna kan ske oavlönat inom en organisatorisk ram eller som en arvoderad tjänst inom en frivilligorganisation.

Förening

Föreningar är öppna sammanslutningar där antalet medlemmar varierar och där medlemmarna verkar för de mål som anges i föreningens stadgar. Gemensamt för föreningar är också att det är medlemmarna som styr föreningen och att varje medlem har en röst.

Ideell förening

Ideella föreningar syftar till att främja sina medlemmars ideella eller andra intressen. Verksamheten kan vara av ideell eller ekonomisk karaktär och för att bilda en ideell förening krävs att det för föreningen finns stadgar och att en styrelse valts. Det finns inte någon allmän lagstiftning om ideella föreningar, men näringsdrivande ideella föreningar ska registreras i handelsregistret.

Ekonomisk förening

Den ekonomiska föreningen syftar till att främja sina medlemmars ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna deltar i verksamheten till exempel som producenter, konsumenter eller leverantörer och överskottet från verksamheten fördelas bland medlemmarna i förhållande till den omfattning medlemmarna deltar i verksamheten. Enligt lagen om ekonomiska föreningar ska föreningen registreras hos Bolagsverket.

Kooperativ

Kooperativ beskriver här kooperativa företag som ägs och drivs av sina medlemmar. En grund för den kooperativa verksamheten är att medlemmarna tillsammans kan skapa bättre villkor än vad de skulle kunna åstadkomma på egen hand. Kooperativa företag bedrivs vanligtvis i form av ekonomiska föreningar men kan även vara till exempel aktiebolag. Konsumentkooperativ, producentkooperativ och arbetskooperativ är exempel på olika former för kooperativa företag.

Nykooperation

Nykooperationen är ett samlingsnamn för små, lokala ekonomiska föreningar. Ett av de mest expansiva fälten inom den sociala ekonomin i Sverige är just de små organisationerna inom nykooperationen.

Stiftelser

Till skillnad från en förening som, vilket tidigare beskrivits, drivs av sina medlemmar, har en stiftelse ett specifikt ändamål och till detta ändamål knutna tillgångar. Det som styr verksamheten är själva ändamålet för stiftelsen.

Mångfald

Begreppet mångfald beskriver i detta sammanhang en variation av verksamhetsformer och öppenhet för nya idéer och arbetssätt. Mångfald innebär här att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare inom det sociala området med olika värderingsmässiga eller metodologiska utgångspunkter. Olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden.

Socialt utanförskap

I detta sammanhang används begreppet socialt utanförskap för att definiera en situation i vilken individer eller grupper av individer står utanför en rad centrala samhällsarenor: arbetsmarknad, föreningsliv, politiska organisationer, kulturliv, idédebatt, m.fl.

Egenmakt

Egenmakt handlar i detta sammanhang om att ha möjlighet, kunskap, självförtroende och kraft att påverka såväl sin egen vardag som samhället i stort, både som individ och tillsammans med andra.

1 Trädgårdh 1991, m. fl.
2 Blennberger 1993
3 Blennberger 2004, Blennberger 1993

4 Olsson, Jeppson Grassman & Svedberg, 2005, Blennberger 1993
5 Wijkström & Lundström 2002
6 Kulturdepartementet 1999
7 Wijkström & Einarsson 2006, m. fl.

8 Wijkström & Einarsson 2006, Blennberger 1993, m. fl.
9 Blennberger 1993, m. fl.
10 Wijkström & Einarsson 2006, Wijkström & Lundström 2002, Blennberger 1993, m. fl.
11 Blennberger 1993

12 Wijkström & Lundström 2002
13 Wijkström & Lundström 2002
14 Wijkström & Lundström 2002
15 Wijkström & Lundström 2002, Blennberger 1993, SOU 2007:66, m. fl.

16 Jeppson & Grassman 1993
17 Blennberger 1993
18 Hemström 2005, Wijkström & Lundström 2002
19 Hemström 2005, Wijkström & Lundström 2002

20 Hemström 2005, Wijkström & Lundström 2002
21 Wijkström & Lundström 2002
22 Wijkström & Lundström 2002
23 Hemström 2005, Wijkström & Lundström 2002

24 Dir. 2006:42