MOBILE HEADER

Meny
Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation
SELECT LANGUAGE
 

Processledare berättar: Camilla Olsson, Västra Götalandsregionen

 
Västra Götalandsregionen är en region där det hänt mycket sedan den nationella Överenskommelsen inom det sociala området kom till 2008, inte minst i Göteborgs stad. Regionens överenskommelse är ännu inte klar, men dialogprocessen som påbörjades 2012 är framskriden och löper på. Camilla Olsson är processledare för dialogen i regionen.

– Den 21 mars hade vi en konferens då vi presenterade ett utkast till en regional överenskommelse med tillhörande handlingsplan. Ett utkast som nu gått ut på remiss till bland andra ca 200 camilla cidéburna organisationer.

Ursprungsplanen var att den regionala överenskommelsen i Västra Götaland skulle vara klubbad och klar den 4 augusti, det är en tidplan man inte kommer att kunna hålla, men förhoppningen är fortfarande att överenskommelsen ska vara godkänd av regionstyrelsen före valet i september.

– Tidigare finns ett handlingsprogram för social ekonomi i regionen, men det innehåller inget om ansvar, åtaganden eller åtgärder. Här hoppas jag att överenskommelsen kan bidra till ökad konkretisering och en bredare dialog än man haft tidigare, fortsätter Camilla.

Men när man presenterade förslaget till regional överenskommelse den 21 mars var det flera representanter för olika organisationer som uttryckte både förvirring och oro över att upparbetade samarbeten och avtal skulle försvinna i och med överenskommelsen.

– En anledning till oron kan vara att förslaget är utformat så att det passar de politiska företrädarna i regionen, med ett byråkratiskt och krångligt språk. När Regionstyrelsen tagit överenskommelsen och handlingsplanen är ambitionen att ta fram en mer lättillgänglig variant av dokumentet.

Ett annat orosmoment som vissa organisationer uttryckt under processen är att små organisationers röst försvinner, men Camilla menar att det redan nu är så att de större organisationerna har en starkare röst då de har resurser att delta i samverkansforum, som de små inte har. Med en överenskommelse som ramverk ökar istället de mindre organisationernas möjlighet att tas tillvara som den resurs de är.

Göteborgs stad har en överenskommelse sedan 2012 och staden ligger i framkant vad gäller avtal med idéburna utförare. Man har exempelvis använt så kallat IOP, idéburet offentligt partnerskap och slutit stora avtal med idéburna utförare inom den sociala resursförvaltningen, samt inrättat en social investeringsfond om 10 miljoner kronor. I kommunen finns också ett avtal om socialt hänsynstagande vid upphandling. ­­­

– Men ändå svårt för de sociala företagen att vinna upphandlingar eftersom de stora vinstdrivna aktörerna överklagar om kommunen ger uppdraget till någon annan, vilket gör att de får ha kvar uppdraget tills allt är avgjort, vilket kan ta tid, förklarar Camilla.

Hon menar vidare att det i nuläget är upp till varje kommun hur man väljer att arbeta med socialt hänsynstagande vid upphandling, men med en regional överenskommelse att luta sig på är det lättare för tjänstemännen i såväl regionen som i kommunerna att ta med idéburna utförare i upphandlingar. Att social ekonomi ä något som hamnat högre upp på den politiska agendan är också något som kan underlätta för de idéburna utförarna.

Som processledare för en dialogprocess som ska leda till en överenskommelse kan Camilla peka på flera behov och utvecklingsmöjligheter för att processer ska kunna löpa smidigt från start. Hon har själv lett processen tillsammans med en offentlig företrädare, något hon kan rekommendera. Tillsammans har de två processledarna regelbundna ”reflektionsdagar” där de kan prata igenom hur det går och även stötta varandra när det går trögt.

En annan viktig lärdom är att det är viktigt att få in impulser utifrån, det kan till exempel handla om att få besök från andra processledare eller från representanter för SKL.

– Det viktiga är att de olika aktörerna i en dialogprocess ser att de ingår i en större helhet för att sedan kunna identifiera varje parts del i arbetet.

En väl genomarbetad metodplan är ett annat av Camillas tips. I en dialogprocess kommer man att behöva metoder för alla möjliga möten och träffar, stora som små. Viktigt är också att inte förutsätta att deltagarna i processen har en massa förkunskaper utan istället utgå från grunden. Kunskapen om den andra parten är begränsad.

Av Överenskommelsens kansli önskar sig Camilla bättre möjligheter till utbyte med andra processledare. Det skulle ske digitalt via chatforum, men också i fysiska möten.

Tipsa en vän
Publicerad 2014-03-21.

Har du frågor om denna text går det bra att kontakta på 08-233130 eller

info@overenskommelsen.se